Det är helt sjukt vad tiden går snabbt och när man tänker tillbaka känns det som att jag har haft Lexie i hela mitt liv. Och ännu mer overkligt är det att jag har fått ha denna söta, vita, fluffiga hunden i 8 år och att hon IDAG fyller 8!! I 8 år har denna sötisen mött mig glatt varje gång jag kommit hem och öppnat dörren. I 8 år har jag fått ta del av hennes tokiga men också smarta sida. I 8 hela år har hon fått mig att le varje dag.
Precis som en människa eller ett barn har hon också sina negativa sidor, men det tar inte långt tid innan man förbiser det och älskar henne lika mycket igen. Jag visset att hon skulle betyda mycket för mig men jag trodde aldrig att jag skulle kunna älskar en hund så mycket som jag älskar henne. Det är intressant hur någon som inte ens kan prata och som inte gör så värst mycket om dagarna, kan betyda så mycket för en.
Kvällen innan vi skulle få ta hem henne, började jag tveka och kände att det va kanske inget jag var redo för, med tanke på att jag bara gick i 6an. Hon skulle för det mesta vara mitt ansvar och jag va rädd att jag inte skulle klara av det ansvaret. Men jag är så stolt över mig själv att jag klarade det och har aldrig ångrat henne. En tanke slog mig här om dagen, att jag älskar henne mer och är mer tacksam att jag har henne idag än vad jag va i början när jag fick henne.
Rolig fakta om Lexie:
- När klockan har paserat 12:30 och hon inte fått sin dagliga fika så blir det rätt mycket spring för att signalera för oss att det är fika-dags.
- Hon älskar all mat som inte är hennes mat och hon är rätt duktig på att pilla ut mat extra mat hon fått blandat ihop med sin mat.
- När jag kallar på henne och sägar att vi ska fota lite, vet hon direkt vart hon ska gå och sätta sig, dvs på den gråa mattan.
Nu ska vi fira henne, och så ska hon få äta ett hundben och få en lite boll i pressent :)
Men åh så himla fint!! Hon är ju föööör söt!! Grattis Lexie <3