Ibland får man själv vara frisören!
Te, ljus och värme så har min kväll sett ut. Har känt mig riktigt trött och frusen men känner jag mig inte lika frusen längre vilket är skönt.
Idag fick jag (och morfar) agera som hundfrisör. Tror jag har berättat innan men vi har haft stora problem med Lexies klippning då hon oftast bits. Vi har testa alla frisörer som finns hos oss och nu har vi inte alternativ mer. Det börjar alltid med att frisören säger att det är inga problem men i slut ända ger de upp och då är det vi som får en typ av utskällning. Ursäkta mig men det är inte jag som har klippt henne och skadat henne under klippningen. Har blivit så iriterad att det har varit okej för dem att läxa upp oss och att vi ska få en ut skällning, så förra gången när frisören sa att hon inte ville klippa Lexie sa vi allt vi hade att säga. Det var i självaverket hon som klippte Lexie för första gången för 4 år sedan alltså är det hon som har gjort henne rädd för att bli klippt.
Eftersom dessa exeperter till frisörer inte ville klippa Lexie för att hon bits och skakar(!) fick jag ta det i egna händer.
Hon fick lite lugnande och sen var det bara att ta tag i aparaten för att klippa henne. Det gick hur bra som helst och jag är otroligt stolt över henne, har aldrig sett henne så är duktig <3
Så behöver ni hundfrisör är det bara att ringa...hahaha. Jag kan ju inte säga att det blev otroligt bra men för någon som aldrig rört en sax innan så blev det ändå rätt så bra.
Min söta fina lila Lexie <3
Har haft en pudel som avskydde allt vad pälsvård hette. Var helt klart född i fel ras, hon gömde sig så fort en borsta plockades fram t.ex. Vet flera som har samma problem med hundar som behöver pälsvård. Mammas nyaste pudel i skaran älskar det dock, men henne kan man inte lämna bort för att bli klippt utan det måste göra hemma. Hon är så rädd, omplaceringshund. Hon var 6 mån när de köpte henne, men ägarna innan hade varit elaka mot henne :(.